Illamående

När kemoterapin verkar i kroppen och slår ut cancerceller påverkas även andra normala celler, vilket kan leda till följdverkningar – så kallade biverkningar. En obehaglig biverkning vid kemoterapi är illamående och kräkningar. Men under senare år har man gjort stora framsteg när det gäller att förebygga biverkningarna – och idag behöver kemoterapi inte vara lika med illamående och kräkningar.  
 
Illamående och kräkningar är inte de enda biverkningarna som kan uppstå i samband med kemoterapi – men det är de som i allmänhet uppfattas som mest besvärande. Därför är det dem vi ägnar mest uppmärksamhet åt. 

Därför mår du illa

Cytostatika fungerar genom att döda cancerceller eller genom att bromsa deras tillväxt men även friska celler kommer att påverkas. Bland annat skadas celler i mag-tarmkanalens slemhinna, vilket leder till ett läckage av serotonin (en signalsubstans) som retar vagusnerven i halsen och matsmältningsorganen. Vagusnerven skickar sedan en signal till det område i hjärnan (kräkcentrum) som utlöser illamående och kräkningar.

Olika typer av illamående

Olika cytostatika har också olika mönster vad gäller tiden det tar innan illamående och kräkningar uppstår.
 
Akut illamående kommer oftast inom några timmar efter att cytostatikabehandlingen har påbörjats och kan pågå i 1-2 dygn. Det akuta illamåendet drabbar alla patienter som behandlas med de cytostatika som ingår i högriskgruppen. De flesta cancerpatienter kan dock få effektiv hjälp genom att behandlas med läkemedel mot illamående.
 
Fördröjt illamående kommer tidigast ett dygn efter att cytostatikabehandlingen har avslutats. Kulmen av det fördröjda illamåendet brukar inträffa efter 3-5 dagar men patienten kan ibland ha symtom kvar ända fram till nästa cytostatikabehandling. Det fördröjda illamåendet är något svårare att behandla än det akuta illamåendet och det kan krävas en kombination av flera olika läkemedel för att få en bra effekt.
 
Betingat illamående kan uppkomma före en cytostatikabehandling på grund av olust inför behandlingen. Det betingade illamåendet drabbar mellan 30 till 65 procent av alla cancerpatienter och kan också utlösas av något man förknippar med cytostatikabehandlingen, som lukter, en viss klädsel, en viss person eller sjukhusmiljön. I sällsynta fall kan det betingade illamåendet uppkomma en lång tid efter avslutad cytostatikabehandling.

Andra orsaker till illamående

Illamående vid cancer kan också ha andra orsaker än cytostatikabehandlingen. Det kan till exempel bero på cancersjukdomen i sig, strålbehandling, andra läkemedel, rubbningar i saltbalansen eller ångest och smärta.

Strålbehandling och illamående

Syftet med strålbehandling är att skada cancercellernas arvsmassa så mycket att de inte längre kan dela sig utan dör. Idag ges ofta strål- och cytostatikabehandling samtidigt eftersom metoderna anses förstärka varandras effekter. Strålbehandling kan också ge upphov till illamående och kräkningar. Vid strålbehandling är de faktorer som ökar risken för illamående och kräkningar desamma som vid cytostatikabehandling (se ovan Vem blir illamående?).  
 
Strålningen skadar även friska celler vilket orsakar biverkningar, främst från de organ som finns i det område av kroppen som strålbehandlas.  Mekanismerna bakom illamående och kräkningar vid strålbehandling är inte helt kända. Frisättning av serotonin från strålskadade celler i tarmväggen med en aktivering av serotoninreceptorerna som sedan signalerar till kräkcentrum anses vara en orsak.  Mest besvär av illamående har de patienter som får strålbehandling mot stora delar av kroppen, till exempel vid hel- eller halvkroppsbestrålning i samband med benmärgstransplantation. Om cytostatika ges i anslutning till strålbehandlingen ökar detta risken för illamående och kräkningar.

 Senast uppdaterad: 2016-07-09

Vem blir illamående?

Här kan du läsa om faktorer som påverkar risken att må illa.

Läs mer

Mår du illa - trots behandling?

Cirka 2 av 10 patienter mår illa redan första dagen – trots behandling mot kräkningar och illamående – och upp till varannan patient mår illa dag 2–5 när de är hemma. Gäller det dig? Tala med vårdpersonalen så kan de hjälpa dig bättre.

Länkar till bra information

Blodcancerförbundet
Telefon: 08–546 405 40
www.blodcancerforbundet.se
 
BRO- Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation
Telefon: 08–546 405 30
www.bro.org.se
 
Gynsam - Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation
Telefon: 08-23 30 20
www.gynsam.se
 
MHL Stödet- Cancerförbundet mun, hals, lungaStöd
Telefon: 020-88 55 33
www.stodet.se
 
CARPA Patientförening (hormonproducerande tumörer)
www.carpapatient.se
 
Svenska hjärntumörföreningen
www.hjarntumorforeningen.se
 
Cancerfonden
Telefon: 020–59 59 59.
www.cancerfonden.se